Hej på er! 
Livet fortsätter att rulla på här i Kansas. Varje dag är full av nya intryck, men vi lever och trivs väldigt bra! 
 
En liten uppdatering från gårdagen:
Morgonen började med att vi gick upp och åt frukost med några av tjejerna. Väldigt mysigt! Vi åt cocopops med mjölk. Men eftersom vi båda är frukost-älskare, gick vi och åt i vår lägenhet igen. Denna gång något mer svenskt inspirerad. Det kommer nog dröja ett tag innan vi vänjer oss vid den amerikanska matkulturen.
 
Svensk frulle à la America:
Apelsinjuice, avocado-macka, yoghurt med havregryn och banan
 
Solen kikade även fram på förmiddagen, så svenska tjejer som vi är har vi såklart varit ute och njutit av den!
 
Första promenaden i Kansas
 
 Här är gatan där vi bor
 
Husen och bilarna är precis som i filmerna
 
Här är allt som sagt vädligt stort - även brevlådorna uppenbarligen.
 
Efter vår lilla promenad gick vi till huvudbyggnaden för att äta lunch med tjejerna. Idag bjöds det på kycklingkubbor och sallad. Detta var väldigt gott men otroligt kladdigt (Här äter man nämligen enbart med gaffel, eller med händerna) Efter lunchen hade tjejerna lektioner igen, så vi bestämde oss för att ha picknick! Vi tog på oss dunjackorna och satte oss och drack te vid en husvägg. Riktigt mysigt!
 
 
Det här med picknick i februari hade amerikanarna lite svårt att förstå: Varför väljer man liksom att fika utomhus när det inte ens är varmt?! Men vad gör man inte för att få lite sol och färg i ansiktet. 
 
Under vår picknick fick vi också möjlighet att skypa med våra vänner, Sara och Karin, som gör praktik i Vargön. De satt och kollade på OS samt käkade polly. Kul att höra från dem och få ta del av lite glimtar från det svenska livet som fortsätter där hemma. Följ deras äventyr i Vargön HÄR.
 
Senare på eftermiddagen tog vi en promenad igen, eftersom det hade blivit ännu varmare. Det känns som typ påsk i luften. Så skönt! På kvällen åt vi middag med tjejerna och fick då chans att träffa några fler i personalen. Alla är väldigt trevliga och intresserade av oss. Just nu kämpar vi med att komma ihåg alla personers amerikanska namn. Vi sitter på kvällarna och försöker hjälpa varandra att minnas vilka vi träffat under dagen. Annars är dagarna för tillfället väldigt lugna. Vi har inte fått några direkta uppgifter än, utan det kommer vi få på måndag. Vi försöker ta tillvara på tiden och umgås med tjejerna på hemmet, men eftersom de har sitt schema att följa så är det lite svårt för oss ibland att veta när det passar dem. Vi tror dock att detta kommer lösa sig när vi får med klarhet i vad vår uppgift är samt hur deras schema ser ut. 
 
Annars hoppas vi att ni har det bra där hemma och att ni fortsätter att följa vår resa. Uppmuntran i form av hurtiga kommentarer och böner betyder mycket för oss!
 
Gud välsigne er, vi hörs. 

3 kommentarer

ingela Wennman

22 Feb 2014 23:03

Roligt att läsa er blogg och följa er tid i Kansas. Hoppas att det blir bra, ni verkar ju trivas ihop åå det är ju mkt vunnet då. Idag kommer Clara hem från Taize i Frankrike och imorgon skall Ada barnvälsignas. Livet rullar på. Ni får ha det så bra
hälsar moster ingela

Svar: Hej Moster! Kul att du hittat hit och läser vår blogg. Det betyder mycket! Härligt att höra om vad som händer där hemma. Du får hälsa alla så gott! Kram från Erica
livetikansas.blogg.se

Stina

23 Feb 2014 12:48

Men ye tjejer! Så HIMLA kul att läsa om ert äventyr!
Jag kommer följa bloggen slaviskt, haha.
Ber för er!
/ Stina

Svar: Åh, Stina! Så gott att du gillar vår blogg! Det känns tryggt att ha med dig i bön. Du är grym, och som sagt: du ska bara veta vilka avtryck ni gjort i tjejernas liv. De pratar mycket om er (Detta gäller även personalen) Många tjejer har även visat bilder på er, som de har i sina album. Ni betyder fortfarande mycket för dem!
Kram, Erica
livetikansas.blogg.se

Julia (från ichtus)

24 Feb 2014 11:03

Vilken häftig plats, vilket arbete!!(Jag började nästan gråta när jag såg filmen där tjejerna berättar om teen challenge).
Ni kommer ju ha det hur bra som helst!
Guds välsignelse!

Svar: Hej Julia! Kul att du också hittat hit. Detta är minst sagt en häftig plats! Jag är så tacksam att vi får möjligheten att finnas med i detta arbete. Tjejerna är så fina och personalen gör ett otroligt bra arbete. Det är också uppenbart hur Gud är påtaglig i allt som händer. Utan Jesus hade denna rehabilitering aldrig varit möjlig. Det är stort! Hälsa Anton och era praktikanter så gott. Kram, Erica
livetikansas.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej